Heja på Hejja :)

Det slog nog slint i huvudet på mig från det att Danne lämnade ljuvelen i mina armar. Skulle bara in och äta frukost och sen ut igen med hundarna. Kände att det var något konstig när jag gick… Valpar är farliga…

Biabädden kom äntligen till användning, Fokus har tuggat ben i den några gånger men inte hunnit lära sig att den är skön att mysa i, nu när han fått en konkurrent om den så kanske den blir mer poppis?

Hejja spanar på Fokus

Funderar på om jag ska byta identitet och adress, ta med Hejja och Fokus och lämna tillbaka henne när hon blir slyngel? Bedårande söt är hon i alla fall, kelig, vill bara pussas och sitta i knäet och gosa. Hon har inte bitit mig en enda gång och kommer när man ropar. Hon är försiktig men nyfiken, rätt trygg liten valp som tyr sig till en direkt. Det kan ju inte bli bättre. Valpsjukan blir ju inte lättare att leva med om jag säger så.

Hihi, nyss fick hon syn på förstoringen på Fokus och morrade lätt. Fokus tog genast sin uppgift på allvar att vakta valpen och letade efter inkräktaren utan att hitta den. Ibland undrar jag om de verkligen kan prata med varandra?

Nä valpgos och slummer en stund innan vi ska ut igen.

De första simtagen säger att det är sommar.

Hämtade upp Sandra från jobbet vid lunchtid och drog iväg för att bada. Till en början kändes det alldeles för kallt. Men som vanligt, när man väl vant kroppen vid vattnet så kändes det skönt. Det blev några längder tillsammans med hundarna, som däremot simmade bra mycket mer än vad vi gjorde. Riktigt skön dag ute vid vattnet.

Fick göra lite Kelpiereklam på stranden, två kvinnor kom fram och hälsade och frågade ut oss om rasen. Det blir nog kelpieägare inom en snart framtid, ja hur kan man inte bli förtjust i fina arbetsrävar?

Efter några timmar var det dags att bege sig hemåt. Men  först svängde vi förbi och hämtade mat och satt sedan utanför Sandras jobb och åt gott i solen. Sandra gick in och jobbade medan jag stannade kvar ute med hundarna. De fick titta på folk och hundar och i skuggan medan jag tvingade mig att ligga still i solen. Svårt. Efter en timme (med telefonprat, wordfeudande och facebookande) var jag så rastlös att jag gav upp. Finns det något tråkigare sätt att spendera tid i solen?
Hundarna var i alla fall duktiga, tysta och snälla, Magi stirrade visserligen mot Sandras jobb hela tiden och Fokus vaktade matte genom att kasta onda blickar runtomkring sig så inga snygga hunkar tordes komma i närheten. Hundtricket med Fokus? Inga fega karlar gör sig besväret. 

En härlig dag, känns som att jag varit ledig trots att jag jobbat natt. Men morgondagen blir dock snäppet bättre…. Längtar!

Min tumme fick sig en smäll på nya jobbet i fredags. Den är fortfarande svullen och den går inte att använda, helt värdelös. Trodde aldrig att jag använde vänster tumme så mycket, som jag saknar den. Nu har den intagit en mindre blå färg så jag TROR (hoppas!) att jag får behålla nageln även om den kommer vara lite missfärgad en tid.

Åh, kan inte nästa vecka komma fortare?!

Tvåtusentolv.

Det känns som att tvåtusentolv kommer bli ett underbart år på många plan. Det är maj och det har redan hänt så mycket fantastiska fina saker och det är inte slut än. Jag bara ler och tar emot all positiv energi som strömmar till mig.

Det har varit härliga dagar i sommarvärmen. Hundarna har fått simma av sig och lapa sol. Fokus är inte vidare förtjust i värmen som kommit men blir desto gladare av att få slänga sig i plurret och simma runt och filosofera. Han kan verkligen konsten att motionssimma utan egentliga mål. Visst blir han glad om man kastar pinne åt honom men han är inte så brydd i dem utan simmar gärna på själv, helst med mig vid sin sida. Men matten har inte plurrat i ännu så han får klara sig själv tills vattnet är inbjudande nog.

Men nu ska det visst bli lite svalare igen så badet får nog allt vänta tills sommaren återkommer.

Dagarna i bilder och ordbajseri.

Lite svalka i sommarvärmen

Fina mysiga lurviga Terra fd. Terrorist-Terra

Ute på promenad…

Mysiga Stella som avskyr kameror och springer iväg och gömmer sig så fort man plockar fram en kamera. Men med mobilen kan man fota hur mycket man vill

Triss i söta tiggarhundar.

Jag trivs väldigt bra på nya jobbet. Det är inte alls som jag väntade mig och i början var det allt lite skrämmande.  Men nu känns det som en rolig utmaning att lära sig så mycket nytt och upptäcka hur mycket mer som faktiskt få plats i huvudet.

Jag har väldigt goa vänner som låter mig inte bara ha hunden hos dem medan jag jobbar. Jag har även fått en sängplats som jag får använda vid behov. Skönt att slippa åka före 5 från stan och nu i början är det skönt att slippa köra bil när man har huvudet fullt av annat.
Tack T&K <3

Men jag har upprörda vänner som inte gillar mitt nya jobb och påpekar att jag inte är tillgänglig så mycket som jag brukar vara. Men det kommer inte vara så här för jämnan, promise! Saknar också att ha möjlighet att åka och träna när jag vill (brist på agilityhinder där.) och saknar mina träningskompisar så klart. <3 Men det skadar ju inte med lite tränings-vila emellanåt

Fick i alla fall en dos träningskompisar ikväll. Danne och Lee gjorde oss sällskap på klubben. Vi kände nog oss lite halvt lama i värmen alla fyra, eller var det min trötta, mosiga hjärna som tolkade allt jätte segt? Vi byggde upp ett gäng slalom-övningar. Självständiga slalomingångar och knepiga slalomingångar. Lee och Fokus jobbade på fint.

Dags att hitta på något projekt här hemma så att jag inte somnar, bestiga diskberget? (förstår inte vem som smutsat disk när jag varit borta?!), eller mata snabeldraken med alla dammhundar? (vem har släppt in dem när jag varit borta?!) eller kanske läsa ikapp mig på internet?… Har inte orkat uppdatera mig på sista tiden och nu låter det mest lockande av de andra alternativen.
Eller varför inte jaga bort alla spår av pollen på balkongen?

På återseende.

Svårt att sätta ord.

Prinsen tar i för kung och fosterland på lydnadsplan. Fotograf: Sofie Gustafsson

Nu när jag har fått smälta helgen lite och ta in de fina resultaten så kan jag inte sluta le. Kan inte låta bli att imponeras av min lilla Prins som har lärt mig så enormt mycket. En väldigt speciell kille,  ingen hund har tagit så stor plats i mitt hjärta som grabben, men han kallas ju Bulldozern av en anledning Svårt att sätta ord på hur mycket han betyder för mig. En obeskrivlig känsla att ha kommit så här långt tillsammans med honom.

Kändes fantastiskt härligt i fredags efter att vi gått av lydnadsplan. Trots den lilla mängd träning månaderna innan så gjorde han sitt bästa. Ett riktigt hästminne har han som minns hur momenten ska utföras och vilken uthållighet han hade som gjorde fjärren (sista momentet) så fint trots att vi tävlingstränat väldigt lite.  Duktig prins!

Agilityn hade jag inte så höga förväntningar på, min kondition är verkligen väck efter 2 veckors förkylning som fortfarande inte riktigt givit med sig. Envis flunsa, jag som sällan brukar vara sjuk Och vi har inte hunnit träna nästan alls sen förra tävlingen så det kändes lite osäkert, speciellt med slalomet, givetvis var det en rak tunnel innan slalomet i agilityklassen som än en gång gav problem. Men Fokus kändes härlig att köra och banorna kändes lagom lätta (fördelen med att träna svårt, tack Nadine!) och roliga.

Det var dock lite stökigare miljö på den här tävlingen än på VKK:s. Mer skäll och så, märktes lite på Fokus som tyckte ett par hundar kunde veta hut. Men överlag skötte han sig utmärkt och blev kär i flera smallhundar. Pussades med Cefeus Elektra (om jag minns rätt), precis innan Hopp-loppet. Gick ju strålande så det var nog många turpussar han fick där, svarta Kelpies är ju snyggast!

Nu är det dags att sova, laddar för en spännande vecka på ett nytt jobb. Ska bli riktigt kul att göra något helt nytt. Fokus kunde inte ha snällare Dagispersonal 3 minuter från jobbet som tar hand om honom när jag jobbar. Ni är guld, mina ToK:ar <3